SlottsNytt 2-2014

IHM

utkom i början av september med Nummer 2-2014. 

Detta – liksom tidigare nummer av SlottsNytt – finns att läsa under rubriken SlottsNytts arkiv.

Nästa nummer av SlottsNytt utkommer i januari 2015.

Hedersordföranden Ingmar Hasselgréen Mannerstierna har ordet:

När detta läses är den varma sommaren 2014 över och vad jag mest minns av den är tre kära jaktslottsvänners begravningar. Först Inga-Britt Fredholms i Örgryte gamla kyrka och en storartad minnesstund på Liseberg i ”Evert Taubes värld”; Elvy Lansenfeldts jordfästning i en fullsatt Christine kyrka, värdig en drottning och med lunch i den ståtliga Frimurarsalen mitt emot vid Södra Hamngatan samt min kusin Inga-Lill Mårtenssons sista färd i Masthuggskyrkan. Inga-Lill var mycket verksam med alla praktiska göromål i Jaktslottet på 1980-talet och början av 1990-talet. Begravningar brukar vara förenade med stor sorg och saknad, men i dessa tre fall blev det till ljusa högtider präglade av en varm religiositet.

Ett annat minne för mig är Sparreska släktföreningens besök i Sparreska våningen. Dit kom jag för första gången för precis 50 år sedan när jag just inlett inventeringen av kulturhusen i Göteborg. Sparreska våningen kände man vid den tiden inte alls till.

Sahlgrenska huset, plakett, WikiCommons

Sahlgrenska huset – plakett, foto från WikiCommons.


Huset där den nu ligger kallar man idag för det Sahlgrenska huset och det är beläget mellan Tyska kyrkan och Stadsmuseet. På den tiden var huset främst känt som ”Drätselkammaren” – det vill säga den kommunala institution, som skötte stadens finanser.
Sahlgrenska huset, Foto från WikiCommons.

Sahlgrenska huset, foto från WikiCommons.


Byggnaden hade uppförts på 1750-talet av änkekommersrådinnan Brigitta Sahlgren – svägerska till Niklas Sahlgren, Sveriges då rikaste man. Hennes dotter var gift med greve Rutger Axel Sparre, som verkade som direktör i Svenska Ostindiska Kompaniet. Deras son Gustaf Adolf Sparre ärvde huset. Han lät på 1770-talet inreda den Sparreska våningen i en höggustaviansk stil.

Där inrymde han sin stora konstsamling med verk av bland andra Rubens, Rembrandt och Chardin. Det lyckades mig att få staden, efter många om och men, att återställa den så unika 1700-talsvåningen, och 1974 kunde jag disputera i konsthistoria i Göteborg med våningen och konstsamlingen som ämne.

Källa: Hasselgréen, Ingmar: Konstsamlaren Gustaf Adolf Sparre, 1746-1794: hans studieresa, våning och konstsamling i Göteborg, [Gustaf Adolf Sparre (1746-1794), art collector], Göteborg, 1974, Libris=8205451

Annonser