Föreningen bildas
Kulturminnesföreningen Otterhällan bildades den 7 september 1971 för att rädda och bevara Drottning Kristinas jaktslott till eftervärlden. Det krävdes en stiftelse eller annan juridisk person, för att erhålla statligt stöd i form av AMS-pengar och kommunala bidrag, för att bekosta flyttning, ny grund och renovering av huset. Detta kunde då placeras på en annan tomt cirka 75 meter västerut, där det inte hindrade bygget av ett nytt bilgarage på Otterhällegatan för ett hus vid Kungsgatan.[2]
Initiativtagare till föreningen var en grupp kulturintresserade personer: Aarne Avehall, Brita Elmén, Ingmar Hasselgréen Mannerstierna, Torsten Henrikson, Alf Hermansson, Elof Lindälv och Marie-Louise de Vylder-Lehmann.[3]
Den förste ordförande i föreningen var Alf Hermansson under åren 1971–1972. Därefter har följande personer varit ordförande i föreningen:
- Marie-Louise de Vylder-Lehmann 1973–1978,
- Otto Salomon 1979–1987,
- Ingmar Hasselgréen Mannerstierna 1988–2011,
- Margita Björklund 2012–2017
- Eva Flyborg från 2018.
— &&& —
Några minnesord om Otto Salomon
Minnesord i Dagens Nyheter den 20 april 2002
Otto Salomon, Göteborg, har avlidit 90 år gammal. Hans närmaste är makan Birgit, barnen Lars och Annika samt barnbarn och barnbarnsbarn.
Otto tillhörde såväl på sitt möderne som sitt fäderne Göteborgs äldsta och mest framstående familjer. Hans mormor var född Kjellberg. Hans farfar Otto Salomon den äldre var grundaren av Nääs slöjdseminaríum, vars pedagogik är världsberömd. Nääs slott och August Abrahamsons stiftelse kom att betyda särskilt mycket för Otto. Syster till Otto den äldre var den nu så aktuella författarinnan Sophie Elkan – Selma Lagerlöfs bästa vän. Dessa tre personer har i hög grad inspirerat Otto till en rad föredrag och skrifter såväl om Nääs och dess slottsherre August Abrahamson som om de båda författarinnornas liv och verksamhet.
Från 1945 och fram till pensioneringen 1978 har Otto ägnat sitt yrkesverksamma liv åt det civila försvaret och flyktingverksamheten. Hans insatser i det civila försvaret började som lägerchef vid civilförsvarsstyrelsens flyktingläger för finska evakuerade i övre Norrland 1945 och 1946.
Han blev därefter kamrer vid Civilförsvarsstyrelsen i Stockholm, sedan civilförsvarsdirektör i Skaraborgs län 1949-1956 och från 1957 chef för utrymningsplanläggningen hos Civilförsvarsstyrelsen. Från 1959 var han lärare vid Försvarshögskolan i Stockholm och blev 1965 civilförsvarschef i Göteborg samt försvarsdirektör i Göteborgs och Bohus län.
Otto hade sin bostad högt uppe på Otterhällan och som närmaste granne Drottning Kristinas jaktslott – ett av Göteborgs äldsta bostadshus, räddat undan rivning och restaurerat 1972 av Kulturminnesföreningen Otterhällan.
Sedan 1979 var Otto i nio år denna förenings energiske ordförande, biträdd av hustru Birgit i egenskap av kassaförvaltare. Kulturminnesföreningen som räknar cirka 200 medlemmar har sedan Otto blev ordförande bedrivit en omfattande kulturell verksamhet med föredrag av olika slag. I år firar föreningen sitt 30-årsjubileum och det kommer att ske i Ottos anda och till hans minne.
Ingmar Hasselgréen
Fil. dr. och ordförande i Kulturminnesföreningen Otterhällan (1988–2011)