18. Byggnadsminnen i Göteborg

Staden Göteborg fick sina privilegier av Gustav II Adolf den 4 juni 1621. Privat kopparstick.

Staden Göteborg fick sina privilegier den 4 juni 1621 av Gustav II Adolf. Kopparstick.

Kulturminnesföreningen Otterhällan har som en av sina målsättningar, att ”hos allmänheten väcka intresse och sprida kunskap” om ”kulturhistoriskt intressanta byggnader inom centrala staden i Göteborg”.

Det finns i länet för närvarande 272 byggnationer, som är klassade som byggnadsminnen (BM) eller statliga byggnadsminnen (SBM). Av dessa är 87 belägna i Göteborgs kommun – från Bäckebols gård (1969) till Heymanska villan (2014).

Nu finns det artiklar på Wikipedia om Göteborgs alla byggnadsminnen – klicka och läs!: ”Byggnadsminnen i Göteborgs kommun”.

Av de statliga byggnadsminnena är nio belägna i Göteborg och i övriga länet finns det ytterligare 16 statliga minnen (SBM).

Av länets profana byggnadsminnen är cirka 30 procent belägna i Göteborg. Många av försvarsverken är verkligen värda att bevara för framtiden – exempelvis Nya Älvsborgs fästning, Skansen Lejonet och Skansen Kronan.
I Göteborg ligger även de statliga byggnadsminnena Residenset och Stora Känsö. Flera av de statliga byggnaderna blev minnesmärken redan den 25 januari 1935. Senare tids byggnadsminnen är Vinga fyr (1978), Universitets huvudbyggnad (1993) och Landsstathuset (1993) samt några av husen i Lorensbergs villastad (1994).

Skansen Kronan. Detalj från Suecia Antiqua et Hodierna.

”Fortet Corona”. Detalj från ”Svecia Antiqua et Hodierna”.
Foto från Wikimedia Commons.

Läs mer om något av de statliga byggnadsminnena i Göteborg genom att klicka på en av länkarna:
Länsresidenset – Riksantikvarieämbetet (RAÄ).
Landsstathuset – RAÄ.
Läs mer om Residenset och Landsstathuset i Göteborg – Wikipedia.

Statens Fastighetsverk – ”Nya Älvsborgs fästning”.
Nya Älvsborgs fästning – RAÄ.
Läs mer om Nya Älvsborgs fästning – Wikipedia.

Statens Fastighetsverk – ”Skansen Kronan”.
Läs mer om Skansen Kronan – Wikipedia.

Statens Fastighetsverk – ”Skansen Lejonet”.
Skansen Lejonet – RAÄ.
Läs mer om Skansen Lejonet – Wikipedia.

Stora Känsö – RAÄ.
Läs mer om Stora Känsö – Wikipedia.

Vinga fyr – RAÄ.
Läs mer om Vinga fyr – Wikipedia.

Lorensbergs villastad – RAÄ.
Läs mer om Lorensbergs villastad – Wikipedia.

Universitetets huvudbyggnad – RAÄ.
Läs mer om Universitets huvudbyggnad – Wikipedia.

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

Staden har även 64 kyrkliga kulturminnen, som är särskilt skyddsvärda, exempelvis:

* Gustavi kyrka (Göteborgs domkyrka) – läs mer: Domkyrkan.
* Masthuggskyrkan – läs mer: Masthuggskyrkan.
* Christinae kyrka (Tyska kyrkan) – läs mer: Tyska kyrkan.
* Örgryte gamla kyrka – läs mer: Örgryte gamla kyrka.

I länet finns det sammanlagt 749 anläggningar, som är kyrkliga kulturminnen.

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

Vem har då rätt att föreslå, att ett byggnadsverk skall bli byggnadsminne?

Alla personer har rätt att föreslå, att en byggnad skall klassas som byggnadsminne. Vill man som enskild person väcka fråga om byggnadsminnesförklaring ska man vända sig till länsstyrelsen. Länsstyrelsen avgör sedan om det finns tillräckligt starka skäl för att göra en byggnadsminnesförklaring.

För att en byggnation skall klassas som byggnadsminne måste den ha stora kulturhistoriska värden. Detta medför inte automatiskt, att en byggnad blir byggnadsminne. Länsstyrelsen skall även ta hänsyn till vilka typer av byggnader, som redan är skyddade eftersom byggnadsminnen skall spegla mångfalden inom det byggda kulturarvet.

Läs Länsstyrelsens förklaring: Vad är ett byggnadsminne?

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

Göteborgs Spinnhus, ritning av Bengt Wilhelm Carlberg  1740.

Göteborgs Spinnhus, ritning av Bengt Wilhelm Carlberg 1740. Göteborgs Stadsmuseum.

I Bebyggelseregistret vid Riksantikvarieämbetet finns uppgifter om samtliga byggnadsminnen i Göteborg som t.ex.:

F.d. Göteborgs Spinnhus – Gullbergsbrohemmet, Smedjegatan 2, 2010-11-12: Länsstyrelsens utredning och beslut.
Riksantikvarieämbetet: Göteborgs Spinnhus – Gullbergsbrohemmet. Fastigheten förvaltas av Higab för Göteborgs stad. Läs mer här: ”Gullbergsbrohemmet”.
Läs mer på Wikipedia om ”Gullbergsbrohemmet”.

”Allégården” – tidigare ”Dicksonska biblioteket”, Haga, 2011-04-21: Riksantikvarieämbetet: F.d. Dicksonska biblioteket.
Så här skriver förvaltaren Higab om fastigheten Allégården.
Läs mer på Wikipedia om Dicksonska folkbiblioteket.

”Lorensbergsteatern”, 2012-04-02: Riksantikvarieämbetet: Lorensbergsteatern.
Även denna fastighet förvaltas av Higab. Läs mer här: ”Lorensbergsteatern”.
Läs mer på Wikipedia om Lorensbergsteatern.

”Eriksbergs bockkran”, Sannegården, 2012-06-25: Riksantikvarieämbetet: Eriksbergs Bockkran.
Läs mer på Wikipedia om Eriksbergs bockkran.

Det finns en inventering, som omfattar 82 byggnadsminnen i Göteborg – inklusive de statliga byggnadsminnena. Läs om dessa via denna länk: Inventering av Byggnadsminnen i Göteborg år 1992-2010.

I denna inventering saknades några enstaka objekt som:

Palmhuset i Trädgårdsföreningen, 1976-02-05: Riksantikvarieämbetet: Palmhuset.
och
Villa Nobis, Nya Varvet, 2005-01-01: Riksantikvarieämbetet: Villa Nobis, Nya Varvet.

Läs gärna mer på Wikipedia om Byggnadsminnen i Göteborgs kommun.För närvarande finns det 91 artiklar om byggnadsminnen i Göteborg.

§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§

HigabsHantverks- och industrihus i Göteborg AB – hemsida finns det intressant information om de 27 byggnadsminnen, vilka bolaget förvaltar – läs här: Higab – Byggnadsminnen.

Feskekörka 1901. Foto av Aron Jonasson. Från Göteborgs stadsmuseum.

Feskekörka 1901. Foto av Aron Jonasson. Göteborgs Stadsmuseum.

Den 10 oktober 2013 beslutade Länsstyrelsen, att förklara Feskekôrka som byggnadsminne. ”Fiskhallen” invigdes den 1 november 1874. Läs mer om FeskekôrkaWikipedia och vad Higab skriver på sin hemsida om Feskekôrka. Läs här om Länsstyrelsens motivering: ”Feskekörka blir byggnadsminne”. Läs också Göteborgs-Postens artikel: ”Feskekôrka blir byggnadsminne”.

Eivind Claesson på Länssstyrelsen uppgav i Göteborgs-Posten den 3 september 2013, att även Kvarteret Furiren i Haga är aktuellt för att bli byggnadsminne. Så skedde senare i september – läs här: Kvarteret Furiren – Länsstyrelsens beslut den 25 september 2013.
Läs mer om Kvarteret FurirenWikipedia.

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

I Göteborgs finns det många byggnader, som är värda ett särskilt skydd. Skriv gärna ner Ditt eget förslag till ”Byggnadsminne” i Göteborg! Vilken byggnation i staden ser Du som nästa byggnadsminne?

Otterhall från nordväst. Foto: Rolf Broberg, Wikimedia Commons.

Otterhall från nordväst. Foto: Rolf Broberg, Wikimedia Commons.

Hör av Dig till redaktionen – skriv, ring eller e-posta!

Ett förslag som kommit är Otterhall – höghuset på Otterhällan. Läs mer om Otterhall

Ann Jönsson hade ett förslag: Sjömagasinet i Klippanområdet. Läs om Sjömagasinet

Ett tredje förslag är bastionen Carolus Rex – läs mer om: Göteborgs befästningar.

Ann Jönsson belönades 1998 med Majornas kulturpris för sin kamp för Röda Sten. Hon gjorde sin stämma hörd som ledamot i Göteborgs Park- och naturnämnd.

När hon i början av 2000-talet lämnade in en ansökan om byggnadsminnesförklaring av Torpet Klara till länsstyrelsen, yttrade hon:

”Jag tycker att framtidens barn och ungdomar skall få se hur vanligt folk levde förr, inte bara adel och kungar.”

Hennes förhoppning var att torpet Klara skulle bli ett ”Biskopsgårdens museum” – ett öppet museum där alla får tillgång till den unika miljön.

Torpet Klara blev byggnadsminne den 8 maj 2006 efter beslut av Länsstyrelsen.

/emg

Annonser