Skym inte Kungshöjd!

Göteborgs-Posten publicerade den 2 maj 2015 en debattartikel av Jan-Erik Johansson,
Kungshöjds Vänner, Ewamarie Herklint, Walknet Stadsvandringar, Margita Björklund, Kulturminnesföreningen Otterhällan och LarsOlof Lööf, Göteborgs Hembygdsförbund.

Avsikten med artikeln var att väcka debatt och skapa ett engagemang bland göteborgare och stadens politiker omkring Göteborgs historia och hur vi skall bevara och utveckla de få synliga symboler, som finns kvar av vårt historiska arv.

=== Skym inte Kungshöjd med påbyggda höghus ===
Förtätning och stadsutveckling kan och måste ske i samklang med bevarandet och utvecklandet av vårt kulturhistoriska arv. Dit hör inte att bygga ett fåtal lyxlägenheter och kontor till priset av att rasera Kungshöjds unika kulturhistoriska värden.

År 2021 skall Göteborg fira 400-års jubileum, men vet göteborgarna och deras politiska företrädare var Göteborgs vagga ligger och vad som egentligen borde lyftas fram som symbolen för detta evenemang?

Det Göteborg som Gustav II Adolf började anlägga 1619 fick sina stadsprivilegier 1621. Samtidigt påbörjades planeringen och byggnationen av stadens befästning, som i första fasen pågick fram till 1648 då fästningsverken fullbordades. Denna befästning kom sedan att utvecklas och kom att i över 200 år prägla staden och bidra till att göra den till norra Europas bäst befästa stad.

Hela Göteborg – från Rosenlund via Stora Nygatan till Centralen och Lilla Bommen – var en innesluten enhet med murar, bastioner, kasematter och kanaler till skydd för eventuella annalkande fiender. Mot söder fanns tre starka bastioner, som döptes till Carolus XI Rex, Carolus Gustavus Rex och Christina Regina.

Delar av Carolus XI Rex – även kallad Hållgårdsbastionen – är i dag den enda kvarvarande sammanhängande resten av denna imponerande anläggning och kan i en helhet upplevas på Kungshöjd. Det vi kan se i dag som symbol för 1621 och Göteborgs vagga finns alltså på Kungshöjd och är en helt unik markbunden fornlämning med bergrum, gångar, försvarsbefästningar med mera av nationellt och internationellt intresse.

=== Göteborgs signum ===
När den militära arsenalen (tyghuset) på Kungshöjd revs vid slutet av 1800-talet/1900-talets början byggdes de kommande åren det nuvarande fastighetskomplexet på Arsenalsgatan, vars namn sålunda kommer ifrån den gamla arsenalen. Dessa sammanhängande fastigheter, Borgen på Klippan, skapades för att påminna om och förstärka bilden av vad som en gång låg här och vad som varit Göteborgs signum under århundraden. Borgen på Klippan utgör i dag en mycket välkänd och tydligt exponerad skyline, som är synlig från många platser i centrala Göteborg.

Genom det arbete som nu pågår på Stadsbyggnadskontoret (SBK) tillsammans med tre av stadens fastighetsägare – SEB, Wallenstam och Alecta – riskerar vi att Carolux Rex och Borgen på Klippans skönhets- och kulturhistoriska värden blir raserade för kommande generationer.

SBK överväger att låta fastighetsägarna bygga ett drygt hundratal exklusiva lägenheter och nya kontor (!) genom påbyggnader av upp till åttavåningars glas- och betongkomplex på befintliga fastigheter utmed Rosenlundsgatan och Hvitfeldtsplatsen.

=== Skydda Kungshöjds unika värden ===
Under 1960- och 70-talet, när rivningarna härjade som mest i Göteborg, beslutade det dåvarande politiska styret att behålla och skydda Kungshöjds unika värden för omvärlden och genom beslut i detaljplaner förhindra att Borgen på klippan blev förbyggd.

Kungshöjd har en stor betydelse för ett öppet och hållbart Göteborg som;
* en historisk minnesplats
* en arkitektonisk ikon och unik siluett i stadsbilden
* en turistattraktion med intressant befästningsverk och enastående utsikt över stora delar av centrala Göteborg
* en rekreations- och mötesplats för många göteborgare och turister

Alla dessa värden riskerar nu att döljas och marginaliseras för alla de turister och göteborgare, som av dessa skäl dagligen besöker området. Genom det planerade arbetet med Västlänken riskerar dessutom stora delar av befästningsanläggningarna, som i dag bevarats under jord att försvinna.

=== Vill uppmana till debatt ===
Vi är flera parter som genom detta upprop vill starta en debatt och skapa ett engagemang bland göteborgare och våra politiker omkring Göteborgs historia och hur vi skall bevara och utveckla de få synliga symboler som finns kvar av vårt historiska arv.

Vi menar att detta kan ske i samklang med en växande och utvecklad stad och motsätter oss inte förtätning, men att sådan förtätning måste noga beakta vår historia. Är det rätt för ett öppet och hållbart Göteborg att låta drygt 100 lägenheter rasera alla dessa värden runt Kungshöjd?

Läs hela debattartikeln i Göteborgs-Posten.

Den 28 september 2016 (reviderad 2016-09-30) publicerade Göteborgs-Posten en artikel med rubriken ”Rosenlund får inga bostäder på hustaken”. I artikeln skriver Anders Sahlberg och Ulrika Karlsson, att byggnadsnämnden den 27 beslutat att avbryta arbetet med detaljplanen för påbyggnad av fastigheterna i de tre kvarteren.

Läs mer om Kungshöjd på Wikipedia: Klicka här!